Lucka 13: Varför heter det lucia? Och varför är luciadagen just i dag?

I dag firar vi luciadagen och runt om i Sverige går barn omkring i vita särkar och sjunger konstiga ord som apelgrå och fjät. Men hur kommer det sig att luciadagen heter som den gör och att vi firar den? Ja, det är en ganska lång historia, så ta dig en extra lussekatt innan du börjar läsa!

Många har nog hört att Lucia är namnet på ett italienskt helgon. Hon levde i Syrakusa på Sicilien runt år 300 och blev torterad och mördad när hon vägrade gifta sig. I dag är hon skyddshelgon för Syrakusa, men även för bland annat synskadade, sjuka barn och vävare. Helgon får ofta en dag i kalendern. Lucias helgondag blev – den 13 december.

Så den svenska lucian med ljus på huvudet går alltså runt för att hylla ett italienskt helgon? Njae, är ett bra svar på den frågan. Den 13 december var nämligen en ljushögtid i Sverige långt innan vi började bry oss om helgon. Precis som att vi firar årets längsta dag på midsommar så firar vi årets längsta natt och ljusets återkomst mitt i vintern. Innan Sverige kristnades handlade det om att besvärja ljusets makter för att få ljuset att återvända. Det är inte alls omöjligt att det fanns en hednisk ljusgudinna.

När Sverige gick efter den julianska kalendern på 1300-talet så inföll vintersolståndet den 13 december. När vår nuvarande gregorianska kalender infördes 1753 så inföll vintersolståndet den 21 eller 22 december i stället. Men riktigt gammal folktro rubbar man inte på så lätt, så svenskarna fortsatte att fira den 13 december som årets längsta natt.

Vad hände då på årets längsta natt? Jo, självklart var övernaturliga krafter lite extra sprattliga. Så det var bäst att hålla sig inomhus och stanna uppe och vaka. De lite yngre kanske gick runt bland gårdarna och sjöng och tiggde. Det går ju att gissa att de bar med sig ganska många ljus för att skydda sig mot det farliga som gömde sig i mörkret.

Det var på 1700- och 1800-talen som det som liknar dagens lucia började ta form i svenska herrgårdsmiljöer. Den första beskrivningen av en lucia med ljus på huvudet är från 1820. Då var det en dräng som överraskade gästerna på gården. År 1928 hade Stockholms Dagblad en luciatävling, och det är var dagens moderna luciafirande tog form.