Vuxen och personlig dialog i sociala medier

I dag registrerar fler och fler företag och myndigheter konton på Facebook och Twitter för att synas i det sociala mediebruset. De har insett fördelarna med att vara med i den dialog som förs mellan kunderna, medborgarna eller intressenterna. Om du har tänkt bege dig ut i sociala medier i en professionell roll är det viktigt att du hittar en ton som passar i de här sammanhangen. Du kan inte vara allt för formell, och internt språk går inte hem hos läsarna här. I sociala medier vill vi ha dialog med människor, därför är det viktigt att ha ett personligt anslag.

Rakt och enkelt

Att skriva rakt och enkelt utan tillgjorda skriftspråkligheter kan vara svårt i början om man är fast i en stil som man inte ifrågasatt sedan man gick ut gymnasiet. Men ett tips kan vara att närma sig det talade språket en aning. Då menar vi inte att du ska skriva eh och ju eller sätta tre punkter (…) på var och varannan rad. Men försök att bli uppmärksam på typiska skriftspråkliga drag.  Använd till exempel som som relativpronomen i stället för vilket, eller formulera om till två meningar:

  • Undvik: Vi skriver om språk och kommunikation, vilket uppskattas av många.
  • Skriv hellre: Vi skriver om språk och kommunikation. Det uppskattas av många.

Ett annat skriftspråksdrag som du kan undvika är då som bisatsinledare. Använd orden när respektive eftersom, beroende på vad du vill ha sagt:

  • Undvik: porten är låst, ring på klockan.
  • Skriv hellre: När porten är låst, ring på klockan..

Personligt och tilltalande

Det personliga anslaget åstadkommer du med ett direkt tilltal till läsaren. Skriv du om läsaren, inte ni! Även om läsarna är flera miljoner där ute vill alla bli betraktade som individer. Omnämn gärna dig själv som jag eller vi, beroende på vilken roll du har på företaget. Jag fungerar om du är en nyckelperson eller har en expertroll, vi fungerar bättre om du företräder en avdelning eller hela företaget.

Vuxet och korrekt

Om du tillämpar råden ovan behöver du inte oroa dig för att bli alltför informell, talspråklig eller ungdomlig. Men om du twittrar eller facebookar i tjänsten vill vi också ge rådet att ta det lugnt med smilisar och liknande. Visserligen fyller de en bra funktion eftersom de på ett kort och enkelt sätt visar hur skribenten förhåller sig till texten, och hur läsaren ska uppfatta den. Men i olika undersökningar visar det sig att det finns en stor grupp läsare som tycker att smilisar är störande och att man lika gärna kan få fram sin attityd genom gängse fraser. Här kommer några exempel:

I stället för 🙂
Vad roligt att du …
Härligt att vi …

I stället för 🙁
Så synd att du …
Tråkigt nog kan vi inte …

Förvåning
Oj då!
Hoppsan!

Vill du vara på den säkra sidan kan det alltså vara en god idé att i alla fall vara sparsam med smilisarna och lägga lite extra krut på formuleringarna i stället. Lycka till i det sociala mediebruset!