Vi söker ständigt samband

Jag tvättade den blå skjortan och byxorna gav jag min fru.

Den nya kvinnan intervjuade var inte så talför.

Gick du vilse i meningarna ovan? Det är lätt hänt i meningar som de här. De är typiska garden path-meningar eller april-april-meningar, som vi kan kalla dem på svenska. Att vi går vilse i dem har med vår läsprocess att göra. Vi söker sambanden mellan orden och tolkar gärna ord som står nära varandra som grupper av ord eller fraser. Och vår erfarenhet av hur meningar vanligtvis ser ut och är uppbyggda, får oss att dra snabba slutsatser – i det här fallet till och med förhastade.

Parsar, det gör vi allihopa – du med och jag med

När vi läser drar vi slutsatser om relationerna mellan orden i en mening och tolkar deras betydelser redan innan vi läst klart. Vi tolkar under tiden vi läser, tar ut satsdelarna, drar slutsatser och kastar dessa vidare från hjärnans arbetsminne till långtidsminnet, och frigör på det sättet hela tiden hjärnkapacitet till att gå vidare i vår tolkningsprocess. På fackspråk kallas detta att parsa. Och det är denna teknik som ibland får oss att gå vilse i meningsbyggnaden.

Att vi människor ständigt söker samband mellan företeelser och vill förstå vår omvärld, också när vi läser, är användbar kunskap för dig som skriver. Eftersom läsarna söker de strukturella sambanden kan du underlätta för dem att hitta det, till exempel genom att använda så kallade sambandsord som förtydligar just hur saker och ting hänger ihop. Det är ord som eftersom, därför, även, utan, däremot, alltså, trots att, innan, dessutom, därefter, medan och många fler.

Så hur gör vi då med meningarna ovan?

Om vi skulle skriva ut sambanden tydligare i den första exempelmeningen ovan skulle vi kunna komma tillrätta med lurigheten. Om vi byter ut sambandsordet och mot men tolkar vi plötsligt innehållet annorlunda och går inte vilse. Men det finns även andra sambandsord som ger lösningar och tolkningsmöjligheter här, eller hur? Hur är det med den andra exempelmeningen då? Ja, här tolkar vi förstås den nya kvinnan som en fras, där den nya är en bestämning till substantivet kvinnan, fast det egentligen handlar om två olika personer – den nya (som blir intervjuad) och kvinnan, som intervjuar. Här behöver vi snarare skriva på ett sätt så att vi hjälper läsaren att skilja ut vad som är subjekt och vad som är objekt. Vem gör vad med vem? Ett som mellan den nya och kvinnan blir en enkel, men hjälpsam lösning.

Garden path-meningar är naturligtvis rätt speciella och samtidigt roliga, särskilt så här under lupp. Och de lär oss något om hur vi fungerar när vi läser. Men de är samtidigt exempel på något vi, både som skribenter och läsare, helst vill undvika, nämligen stopp i läsningen. Och det gäller i synnerhet när vi läser informativa texter. Då vill vi inte gå vilse och behöva fundera på oklara sammanhang. Då vill vi bara förstå.

Vi språkkonsulter jobbar ständigt med att göra språket begripligt i texter av olika slag. Många av våra verktyg och tekniker bygger just på forskningskunskaper om läsförståelse och språkpsykologi, som ju parsning är ett exempel på. Och det delar vi gärna med oss av när vi hjälper andra att skriva.

Annasara Jaensson, din personliga språkrådgivare