Värsta språkfelen

Under en fikapaus hos min uppdragsgivare började vi prata om vilka språkfel som vi irriterade oss mest över i skriven text. Jag gjorde en liten vidare undersökning bland mina kollegor och kom fram till följande resultat.

Särskrivningar

Det som de flesta omedelbart kom att tänka på när jag frågade runt, var särskrivningar. De stör läsningen och skapar missförstånd. Och vill någon verkligen köpa kassa apparater?

En kollega irriterade sig speciellt på särskrivningar som skrivs på två rader. Det används ofta i reklam och i namn på produkter, till exempel strö och socker på två rader och gärna med stora bokstäver för varje ny rad. Det är ett sätt att liksom kringgå det faktum att här skulle man egentligen skriva ihop eller sätta in ett bindestreck.

Särskrivningar verkar vara något som generellt upprör många. Ett exempel på det är webbplatsen skrivihop.nu, som enbart kommit till för att motverka särskrivningar. De har nu lagt ner sin verksamhet men webbplatsen finns fortfarande kvar till beskådande.

De och dem

När man skriver fel på de och dem är också en källa till irritation hos vissa, alltså om man till exempel skriver Dem har bestämt det (i stället för de har). I det fallet tror jag personligen att det handlar om osäkra skribenter som hyperkorrigerar. De är alltså osäkra på vilken form av talspråkets dom som ska användas och väljer den form som de upplever som mest korrekt, nämligen dem.

Själv tycker jag det är svårt att veta om man ska skriva till de som eller till dem som. I mina ögon ser båda lite konstiga ut. Till dem som är det som traditionellt varit det rätta men numera är faktiskt båda alternativen, enligt Språkrådet, som godtagbara.

Anglicismer

Anglicismer i olika former är också störande för många. Engelskan smyger sig ju in på många nivåer i svenskan, till exempel genom användning av stora bokstäver i början på alla ord i rubriker, direktöversättningar av engelskans ­ing­form (mobbing, doping etc). Vissa av anglicismerna handlar mer om kommunikationskultur, till exempel ha en bra dag, medan andra handlar om direktimport, till exempel workshop och controller. Detta är vanligt på företag där man har engelska som koncernspråk och vissa begrepp används på engelska för att kunna användas inom hela företaget.

Susanne Blomkvist, din personliga språkrådgivare

 

Språkbrevet nr 5 2011