Undvik förkortningar – men följ reglerna om du måste förkorta

När du gör förkortningar i dina texter bör du vara medveten om hur läsningen påverkas. Gemensamt för alla förkortningar är nämligen att de tvingar ögat att stanna upp vid den ovana ordbilden så att läsningen kommer ur rytmen. Det gäller även etablerade och välkända förkortningar som t.ex. och bl.a.

Huvudregeln – inga förkortningar

Huvudregeln är enkel och lätt att minnas: Undvik förkortningar i löpande text! Det är en bra regel eftersom förkortningarna stör läsrytmen och gör det svårare för läsarna att ta till sig innehållet i texten. Det du vinner i utrymme förlorar du helt enkelt i begriplighet.

När du måste göra avsteg från huvudregeln

Ibland är det dock nödvändigt att förkorta. Det gäller till exempel i tabeller, ingresser och så kallade puffar på webbplatser, det vill säga olika typer av specialtext där det är ont om utrymme. Men det problemet har du så gott som aldrig i löpande text.

Du bör även följa reglerna för förkortningar så att läsarna inte behöver fundera över hur just du har valt att skriva:

  • Använd punkt i förkortningar med avbrutna ord som fr.o.m. och bl.a. Då framgår beståndsdelarna, och hela förkortningen hamnar på samma rad. Du riskerar inte heller att läsarna missuppfattar förkortningen som ett annat ord, till exempel from eller bla.
  • Använd bara välkända och etablerade förkortningar som du kan vara säker på att läsarna känner till. Skriv till exempel inte m.a.p. (med avseende på) eller f.y.i. (for your information). De förstås bara i vissa kretsar.
  • Börja aldrig en mening med en förkortning.
  • Skriv aldrig två förkortningar efter varandra.

Om du håller dig till huvudregeln att inte förkorta i löptexten, och till de etablerade skrivsätten när du måste förkorta, kommer dina läsare att uppfatta din text som konsekvent och behaglig att läsa. Det hjälper dem att koncentrera sig på innehållet och ta till sig dina synpunkter.

Anki Mattson, din personliga språkrådgivare

Språkbrevet nr 9 2004