Trolla med orden – en textanalys avslöjar tricken

Vi använder språket för att kommunicera men vi använder det också för att förmedla värderingar av olika slag. Och när man gör en textanalys kan man göra många spännande upptäckter.

För några år sedan gjorde jag en undersökning av språket i bostadsannonser och jämförde fyra olika bostadsområden i Stockholms län: Djursholm, Bromma, Enskede och Segeltorp. Syftet var att undersöka om bostadsannonserna visar på statusskillnader mellan olika bostadsområden som också speglar den socioekonomiska verkligheten. Jag jämförde bland annat hur de benämner de olika rummen och vilka adjektiv de använder. Resultatet av analysen visade, kanske inte så förvånande, att det finns statusskillnader i annonserna och att de motsvarar de skillnader som finns i den socioekonomiska verkligheten. Några av skillnaderna var särskilt intressanta.

Toalett eller wc?

En väldigt tydlig och intressant skillnad var vad man kallar rummet där toaletten finns. I tre av fyra bostadsområden gick man (enligt bostadsannonserna) på wc när man ville uträtta sina behov: i Bromma, Enskede och Segeltorp. Men i Djursholm gick man faktiskt till övervägande delen på toaletten och i något enstaka fall till och med på toa!

Hur ska man förklara denna skillnad? Om någon sagt till mig att de använder olika uttryck för bekvämlighetsinrättningen i olika bostadsområden skulle jag nog ha trott att man använde wc i Djursholm, som är ett högstatusområde. Att det visade sig vara tvärtom tycker jag är väldigt intressant. Är de så trygga i sin sociala ställning där att de kan ha ett mer avspänt förhållande till bekvämlighetsinrättningen och kalla den för toalett rätt och slätt i stället för wc, som ju är mer omskrivande? Eller är toalett mer accepterat för att det är franska? Jag lutar mest åt tolkningen med franskan, eller vad tror ni?

Bestämd form – ”du vet vilken jag menar”

I texterna finns det även några intressanta grammatiska skillnader. Bostadsannonser som gällde hus i Bromma och Djursholm, använde bestämd form av substantiv på ett lite speciellt sätt. Det bästa sättet att beskriva betydelsen av bestämd form är ”du vet vilken jag menar”. När man använder bestämd form så förutsätter man att mottagaren redan känner till det man syftar på.

När annonserna beskrev kommunikationer i annonserna för de södra förorterna, Enskede och Segeltorp, använde man kort och gott t-bana eller buss i obestämd form: nära till t-bana eller nära till buss. Men i annonserna för hus i Bromma och Djursholm såg det annorlunda ut. I de Brommaannonser där objekten låg längs spårvagnslinje 120 refererades i några annonser till 12:an (som spårvagnslinjen där populärt kallas) och i några till spårvagnen. Här använde man alltså ett substantiv i bestämd form i stället för det obestämda spårvagn eller linje 120 (som den faktiskt heter numera). I Djursholm var motsvarande fenomen Roslagsbanan. Andra referenser i bestämd form var till exempel golfbanan (Djursholms golfbana) och torget (Smedslättstorget i Bromma). När man skrev nära till golfbanan eller nära till torget så förutsatte man alltså att mottagaren visste vilken golfbana eller vilket torg man menade.

Att skapa ett vi med läsaren

Användningen av bestämd form tyder på att mäklarna försöker skapa en vi-känsla och att den tänkta läsaren förutsätts veta vilka fenomen som åsyftas och följaktligen är väl förtrogen med området. Och den läsare som inte känner till torget ska förhoppningsvis förstå att detta som verkar vara känt för andra är något attraktivt och något man vill bo nära.

Så nästa gång du läser en bostadsannons kan du, förutom att glädjas över det i allmänhet ganska översvallande mäklarspråket, kolla på detaljerna. Finns det toalett eller wc? Och vilka kommunikationer finns i närheten? Är det bussen och gröna linjen eller är det bara t-bana?

Susanne Blomkvist, din personliga språkrådgivare