Tillgängligt språk

Vår möjlighet att delta i samhällslivet hänger till stor del på vår förmåga att kunna ta till oss information. Den som vill föra fram sitt budskap kan dock inte lägga allt ansvar på mottagarna; det är också upp till avsändaren att bidra med information som är begriplig och tillgänglig. Annars kan det faktiskt betraktas som diskriminering – i form av bristande tillgänglighet. I det här språkbrevet berättar vi om en ändring av diskrimineringslagen och vad den kan innebära för dig. 

Bristande tillgänglighet är diskriminering

Den 1 januari 2015 ändrades diskrimineringslagen. Den största förändringen är att bristande tillgänglighet nu betraktas som en form av diskriminering. Det innebär att den som har en funktionsnedsättning kan ställa högre krav på tillgängligheten i till exempel butiker, restauranger, vård- och utbildningsverksamheter. Om du till exempel har en butik med trappsteg som gör att en person som är rullstolsburen inte kan komma in, eller om du har en webbsida med ett krångligt språk som gör att en person med dyslexi inte kan läsa den, är du alltså skyldig att åtgärda det. Syftet med ändringen är att se till att ingen missgynnas på grund av sin funktionsnedsättning – och komma närmare att alla ska kunna delta på lika villkor.

Hur påverkar lagändringen företag?

Det är svårt att säga på förhand exakt vad effekten blir av lagändringen. Men det är nog inte troligt att brödbutiken på hörnet eller reklambyråns webbplats blir fällda enligt diskrimineringslagen. En gissning är att Diskrimineringsombudsmannen (DO) kommer att intressera sig för större företag som bär något slags samhällsansvar eller viktig funktion för människor. Det kan till exempel handla om banker, försäkringsbolag, resebyråer, varuhus etc. (Företag med färre än tio anställda omfattas inte av lagändringen.)

Tillgänglighet handlar också om språk

När man talar om tillgänglighet tänker de flesta troligen främst på fysisk tillgänglighet. Men det kan också handla om andra saker – i lagen nämns både personlig service och information som viktiga tillgänglighetsaspekter. Just information och kommunikation är förstås hjärtefrågor för oss språkkonsulter, som vet vilka svårigheter obegripliga texter kan orsaka.

Att göra information tillgänglig kan handla om tekniska aspekter, till exempel att erbjuda information i alternativa format eller kanaler eller att koda en webbsida på rätt sätt så att den kan läsas med talsyntes. Det kan givetvis också handla om språket, på alla nivåer från informationsurval till ordval.

Hur ser jag till att min information är tillgänglig?

Det finns många olika funktionsnedsättningar, och därmed också olika svårigheter som kan uppstå. Därför går det inte att ge en universallösning som funkar i alla sammanhang. Men misströsta inte – här kommer några tips som ger dig en bra utgångspunkt. Kanske känner du igen några av dem?

Läslighet – gör webbtexten lätt att läsa

  • Låt raderna vara lagom långa, ca 55–60 tecken per rad.
  • Använd punktlistor eller numrerade listor för uppräkningar.
  • Gör tydliga underrubriker.
  • Använd symboler och ikoner för att särskilja information.
  • Använd faktarutor eller avskiljande horisontella linjer för att separera olika ämnen.
  • Om ett ord ska framhävas, använd fetstil, inte kursivering.

Alternativa format – gör informationen tillgänglig för de som inte läser med ögonen

  • Se till att det finns alternativa format till informationen: skriv alt-texter till bilder som förklarar vad bilden föreställer, texter som sammanfattar innehållet i en video etc.
  • Formatera eller koda texten på rätt sätt (med html, i Word etc, beroende på sammanhang). Det betyder till exempel att du ska använda listverktyget för att skapa listor, använda färdiga rubrikformat för rubriker – inte bara ändra storlek och stil manuellt.
  • Se till att pdf-dokument är skapade på rätt sätt. Du skapar tillgängliga pdf:er av Word-filer genom att välja ”Skriv ut pdf”. Använd inte ”Spara som pdf” eftersom tillgängligheten blir sämre i de flesta läsare då. Inskannade dokument är aldrig okej.

Läsbarhet och begriplighet – gör texten lätt att tolka

Om du redan har lite koll på det här med klarspråk så är du en bra bit på väg med begripligheten. Här gäller som vanligt principerna om direkt tilltal, aktivt språk, enkla ord och så vidare. Vissa saker är särskilt viktiga för tillgängliga texter på webben, till exempel att sätta tydliga rubriker och skriva bra sammanfattningar.

Du kan också tänka lite extra på att ha ett konsekvent ordval: växla inte mellan olika begrepp för att beskriva samma sak. Genom att vara konsekvent kan du hjälpa någon som har en kognitiv funktionsnedsättning att hänga med i texten. Språklig variation hör bättre hemma i prosa.

Slutligen: Precis som klarspråk så handlar tillgänglighet om mottagaranpassning. Ett första steg är alltså att du lär känna dina mottagare och deras svårigheter bättre. Då blir det lättare för dig att förebygga och riva hinder.

Podd om tillgängligt språk

Lyssna på Språkpodden om tillgängligt språk och om hur förändringarna i diskrimineringslagen påverkar företagens texter.