• Håll koll på attributen

    Skriver du krångligt och formellt? Då kan du behöva se över dina framförställda attribut. Kom, häng med på en utflykt i den grammatiska verktygslådan! Attributet kan stå före eller efter sitt huvudord Först en förklaring: Ett attribut är ett eller flera ord som beskriver ett annat ord, som kallas huvudord. Attributet kan du placera antingen […]
  • Lucka 17: Varför sjunger vi att vi ”tackom”?

    Vi tackom nu så gärna, sjunger vi glatt när vi sjunger om Staffans apelgrå fåle. Men varför sjunger vi tackom? Jo, tackom är ett gammalt sätt att säga ”vi tackar”. I en tidigare lucka berättade vi ju om pluralformer av verb – att vi sjunger släckta äro ljusen i stället för släckta är ljusen. Nu […]
  • Lucka 3: Varför sjunger vi äro?

    ”Släckta äro ljusen, äro ljusen” sjunger vi glatt om tiden när midnatt råder. Men varför sjunger vi ett o i slutet av ”äro”? Jo, ”äro” är en gammal pluralform av verbet ”är”. Förr i tiden böjde vi nämligen verben efter om det var en eller flera som gjorde något. I dagens svenska ser verbet likadant […]
  • Språktips för hängmattan – så blir du bättre på att lösa korsord

    Äntligen sommar! Dags för ledighet och lata dagar. Men kärleken till språk tar inte semester, eller hur? Sommaren är ju en utmärkt säsong för till exempel korsord. Därför tänkte vi i månadens språkbrev dela med oss av våra bästa korsordstips. Använd grammatiken Utnyttja informationen som finns i grammatiken. Ofta kan du utläsa av nyckeln (ordet […]
  • Lär känna satsdelarna – grammatikens doldisar

    Snart är det Grammatikdagen och därför handlar månadens språkbrev om grammatik. Kanske far dina tankar genast till ändlöst tragglande av franska konjugationer eller tyska kasus? Eller den klassiska ramsan Substantiv är namn på ting…? Grammatiken kopplas ofta till just skolan och språkinlärningen – trots att den är ett verktyg som vi alla använder varje gång vi skriver […]
  • Prepositioner utmanar språkkänslan

    Tänk att det ska vara så svårt med prepositioner – de där små orden som anger riktning eller förhållande till den efterföljande frasen eller satsen. Heter det en offert på en tjänst eller om en tjänst, regler om koldioxidutsläpp eller för koldioxidutsläpp? Vi blir alla osäkra ibland De allra flesta blir osäkra på svenska prepositioner […]
  • Före och innan är lika bra prepositioner

    Brukar du säga att du har mycket att göra innan jul? Eller säger du att du måste hämta kaffe före mötet? Eller kanske tillhör du dem som blandar friskt mellan före och innan? Det är inte så konstigt i så fall. Traditionellt sett har det varit mera korrekt att bara använda innan som konjunktion, det […]
  • Skriv genitiv med s, inte apostrof

    Går du och klipper dig på Lasse’s hårsalong eller lämnar du in skorna på Ewa’s skomakeri? I så fall kan du nog dra slutsatsen att ägaren inte känner till de svenska skrivreglerna för genitiv. Enkel regel: lägg till s Reglerna är nämligen enkla och har nästan inga krångliga undantag: Vi ska bara lägga på ett […]
  • Partikelfeber – ord som betyder lite

    En partikel är enligt ordboken en vag språkvetenskaplig term för ett oböjligt småord. Termen används mest om betonade adverb och prepositioner som bildar en betydelsemässig enhet tillsammans med ett obetonat verb: slarva bort, fråga ut, skruva av, köra om. Utbrott av partikelfeber I skrift- och talspråk förekommer emellanåt utbrott av partikelfeber. Det är en grammatisk […]
  • Stavning och böjning av utländska lånord

    Språket förändras hela tiden och ordförrådet fylls på med nya ord genom sammansättningar, avledningar eller lån. I början kan lånorden kännas lite besvärliga. De passar liksom inte riktigt in i systemet. Hur böjer man till exempel ord som bake-off och policy? Smaka på bake-offat bröd (ja, ordet alltså): ligger det naturligt på tungan? Jag tror […]
Back to top