• Bemästra ord som slutar på ande och ende

    De flesta med svenska som förstaspråk kan böja ord på rätt sätt. Det heter myndigheterna, äpplet, flickans och golvmoppar. Men det finns en grupp substantiv som många gör fel på, till och med skickliga skribenter. Jag syftar på ord som slutar på ande och ende. Var därför noga med de orden. Om du står i begrepp att skriva ett ord med ande eller ende i slutet, stanna […]
  • Aktivera de passiva verben – en liten förändring som ger stor effekt

    Passiva verb är illmariga språkliga konstruktioner som finns med i nästan varenda byråkratisk text som går att hitta. Ett av mina absolut bästa tips på hur du kan göra din text mer begriplig är att skriva om dina passiva verb till aktiva. Det är en liten förändring som inte kräver mycket av dig som skribent, […]
  • Läsaren älskar tidiga verb

    Blir det ofta lite krångligt när du skriver? Det kanske beror på att du skriver verbet sent i meningen. Testa att sätta verbet tidigt i meningen i stället, så gör du både dig och din läsare en tjänst. Det kan vara härligt att skriva långa och krångliga meningar, men inte så snällt mot din läsare. Inte […]
  • Håll koll på attributen

    Skriver du krångligt och formellt? Då kan du behöva se över dina framförställda attribut. Kom, häng med på en utflykt i den grammatiska verktygslådan! Attributet kan stå före eller efter sitt huvudord Först en förklaring: Ett attribut är ett eller flera ord som beskriver ett annat ord, som kallas huvudord. Attributet kan du placera antingen […]
  • Bli en bättre skribent med grammatikens hjälp

    I slutet av mars är det dags för Grammatik­dagen. Det är ett utmärkt till­fälle att lära sig lite om grammatik! Genom att lära dig några gram­ma­tiska verktyg kan du förbättra både ditt skrivande och dina läsares upp­fattning om dig. Hur då? Häng med så får du se! Grammatiken bjuder på oänd­liga möj­lig­heter. Här har jag valt […]
  • Lucka 17: Varför sjunger vi att vi ”tackom”?

    Vi tackom nu så gärna, sjunger vi glatt när vi sjunger om Staffans apelgrå fåle. Men varför sjunger vi tackom? Jo, tackom är ett gammalt sätt att säga ”vi tackar”. I en tidigare lucka berättade vi ju om pluralformer av verb – att vi sjunger släckta äro ljusen i stället för släckta är ljusen. Nu […]
  • Lucka 3: Varför sjunger vi äro?

    ”Släckta äro ljusen, äro ljusen” sjunger vi glatt om tiden när midnatt råder. Men varför sjunger vi ett o i slutet av ”äro”? Jo, ”äro” är en gammal pluralform av verbet ”är”. Förr i tiden böjde vi nämligen verben efter om det var en eller flera som gjorde något. Bort med pluralformer av verb: från […]
  • Så blir du bättre på att lösa korsord

    Äntligen sommar! Dags för ledighet och lata dagar. Men kärleken till språk tar inte semester, eller hur? Sommaren är ju en utmärkt säsong för till exempel korsord. Därför tänkte vi i månadens språkbrev dela med oss av våra bästa korsordstips. Använd grammatiken Utnyttja informationen som finns i grammatiken. Ofta kan du utläsa av nyckeln (ordet […]
  • Lär känna satsdelarna – grammatikens doldisar

    Snart är det Grammatikdagen och därför handlar det här inlägget om grammatik. Kanske far dina tankar genast till ändlöst tragglande av franska konjugationer eller tyska kasus? Eller den klassiska ramsan Substantiv är namn på ting…? Grammatiken kopplas ofta till just skolan och språkinlärningen – trots att den är ett verktyg som vi alla använder varje […]
  • Grejen med grammatik

    Det är bra att vara allmänbildad – det är de allra flesta överens om. Men när det gäller vissa områden är det inte lika självklart. Som språkexpert kan jag ibland ana ett koketteri hos kommunikatörer och journalister när det gäller grammatik: ”Jag är så här duktig på att skriva utan att kunna någon grammatik alls.” […]
Back to top