Svenska skrivregler i ny upplaga

I dagarna kom den tredje upplagan av Svenska skrivregler ut. Förändringarna är till största delen av redaktionell natur. Och det är som det ska vara. Språket ska inte förändras särskilt mycket på ett decennium. Enstaka ord och uttryck kommer och går, nya användningsområden dyker upp och gamla försvinner. Men språkets form förändras inte på så kort tid.

Kontroversiell nyhet

Några nyheter bjuder dock Språkrådet på, till exempel den här rekommendationen: Politiska partier bör skrivas med stor bokstav. Det är både en nyhet och en förenkling. Tidigare rekommenderade man liten bokstav, men stor om namnet innehöll geografiska egennamn. Rörigt. Den nya rekommendationen är tydligare och lättare att följa. Men den är också en motsättning, eftersom det finns en tendens bland svenska språkvårdare att generellt avråda från stor bokstav i löpande text när det går. De stör läsrytmen och signalerar Stanna upp här! Konstigt ord här!. Så vi får se om rekommendationen överlever till nästa upplaga. Helt smärtfritt lär den inte passera.

Stor eller liten bokstav?

Stor bokstav är annars ett område där många skribenter säkert hade önskat sig lite tydligare rekommendationer. Framför allt när det gäller sammansättningar som innehåller namn (till exempel fusk-Rolex eller Fuskrolex, eller?) och ord som från början var namn, men som ”förlorat sin namnkaraktär” som det heter (till exempel falukorv men Falufestivalen). I en del texter verkar förvirringen vara total och på en och samma sida kan man se ett ord börja med liten bokstav en gång och stor nästa.

Att det är en knivig fråga märks även i Svenska skrivregler där avsnittet om stor och liten bokstav blir alltmer omfattande för varje upplaga. Det svällande avsnittet handlar dock mest om gränsdragningar, och grundregeln förändras som sagt mycket lite. Och för de enskilda skribenterna är det därför fortfarande svårt att bedöma om polisen är den centrala organisationen Polisen (stort P) eller den allmänna samhällsfunktionen polisen (litet p).

Lättare att hitta i

Det är en moderniserad och mottagaranpassad skrivregelsamling som ligger framför mig och jag tänker att Språkrådet har jobbat ordentligt med tillgängligheten och utformningen. Det märks till exempel på att varje avsnitt nu har en egen innehållsförteckning, och att man har övergivit den löpande avsnittsnumreringen till förmån för numrerade kapitel och rubriker.

Det har därmed blivit lättare att hitta. Till exempel har olika texttyper, såsom protokoll, brev och webbtexter, hamnat i ett eget kapitel. Tidigare konkurrerade de med bland annat regler för anföring och källhänvisningar i den mycket vidare avsnittsindelningen. Även skiljetecken har fått ett eget kapitel, med ett särskilt avsnitt om kommatering.

Rekommendationer – inte regler

Trots namnet är Svenska skrivregler faktiskt inte regler utan rekommendationer. Det du får veta om du tittar i skrivreglerna är hur de flesta andra gör och hur språket fungerar för det mesta. Med hjälp av din fantasi gör du sedan dina egna texter personliga. Lycka till!

Anki Mattson, din personliga språkrådgivare