Retoriken ger dig vingar!

I många platsannonser efterfrågar arbetsgivaren att den sökande ”ska kunna uttrycka sig väl i tal och skrift”. Det är en bra och rimlig ambition. Och många företag och organisationer har också föredömliga skrivregler, mallar och anvisningar för hur medarbetarna ska skriva för att organisationen ska kunna uppnå sina mål. Men hur behandlas egentligen det talade språket? Var finns talreglerna, anvisningarna och mallarna för den planerade muntliga kommunikationen? Hur många medarbetare har en kompetensutvecklingsplan för hur de ska utveckla sin retoriska förmåga?

Men, säger kanske någon, tala kan väl alla göra? Inte behöver man lära sig det på nytt för att kunna sköta sitt jobb? Men att kunna tala i allmänhet innebär inte med automatik att man kan planera sitt tal och övertyga den publik man står inför. Därför är det viktigt att medarbetarna får retorisk kunskap, insikt och övning, så att de fullt ut kan utnyttja den kraft och de möjligheter som finns i det väl förberedda talade språket.

Använd den klassiska retorikens recept

Ända sedan antiken finns beprövade och ganska enkla retoriska metoder och tekniker för att övertyga. Retorikens modeller och metoder kan användas för såväl skrivet som talat språk. Men det är skillnad på att skriva och att tala, och det ställs särskilda krav på den som kommunicerar muntligt.

Även att läsa och att lyssna skiljer sig åt, och det påverkar förstås hur vi behöver förbereda vår kommunikation. Den som läser en text kan lätt gå tillbaka och läsa om, och kan dessutom återvända till texten flera gånger för att friska upp minnet om det skulle behövas. Det talade språket förflyktigas i samma sekund som orden uttalas, och lyssnaren kan inte kontrollera fakta i efterhand.

Läsare eller lyssnare – talare eller skribent?

Mottagandet skiljer sig också åt. När vi skriver vet vi inte hur läsarna läser, eller ens hur långt de läser. Kanske lägger de ifrån sig texten efter första meningen? Mer eller mindre medvetet anpassar vi vår text och vår skrivprocess efter osäkerheten. Så även vi som skriver går ibland tillbaka i texten och anpassar den efter hur vi tror att läsarna ska reagera.

När vi talar har vi däremot full koll på dem som lyssnar, förutsatt att vi är i samma rum. Vi har ögonkontakt med dem och ser hur de reagerar på det vi säger. Vi ser vilka som somnar, messar eller hänger med, och vi kan  anpassa vårt tal efter det. Däremot är det svårt att göra mer genomgripande förändringar, som till exempel stryka sådant vi redan sagt, eller disponera om inledningen när vi kommit till slutet. Därför gäller det att behärska och använda de retoriska ”knepen” när vi förbereder till exempel ett tal eller en förhandling.

Tre plikter och tre verktyg för att övertyga

Inom retoriken talar man bland annat om att en talare har tre plikter – i dag skulle vi kanske kalla det för tre möjligheter:

  • att undervisa, att ”lära ut” något, alltså att förmedla information och fakta som intresserar lyssnaren (docere)
  • att ”behaga” eller glädja lyssnaren (delectare), att skapa en välvilja hos lyssnaren, så att han eller hon är villig att lyssna och låta sig informeras och rentav påverkas
  • att ”beröra” (movere), alltså att väcka och styra lyssnarens känslor.

 

Om du utnyttjar dessa tre möjligheter, så har du kommit en bra bit på väg mot en mer effektiv kommunikation.

Och om ”plikterna” är inriktade på lyssnaren, så kan man också vända på perspektivet och utnyttja det som man inom retoriken kallar etos, patos och logos, som är mer inriktat på talarens egenskaper:

  • etos handlar om att ha en förtroendeingivande personlig framtoning, som sätter kraft bakom orden
  • logos är att leverera fakta och argument som är relevanta för lyssnaren och formulera dem utifrån lyssnarens förkunskaper och förutsättningar
  • patos är att visa ett engagemang för sitt ämne (produkt, tjänst, idé) som gör att lyssnaren rycks med och blir ärligt intresserad.

 

Uppnår du dessa egenskaper och dessutom uppfyller de tre plikterna, så känner sig lyssnarna informerade, roade och känslomässigt påverkade, och då har sann kommunikation skett.

Alla organisationer behöver retorisk träning

Inom den privata och kommersiella sfären är det ganska vanligt att man satsar på att utveckla medarbetarnas retoriska förmåga. Ingen reklambyrå överlever en enda dag om medarbetarna inte är tränade att muntligt ”pitcha” byråns idéer för nya och gamla kunder. Inga ideella organisationer klarar sig på att bara publicera information på webben; det är vid informationsmöten, i debatter och i intervjuer som de viktiga budskapen verkligen når fram. Och här är det avgörande att den som talar förmår att utnyttja alla de retoriska modeller som finns för planering, formulering och genomförande av effektivt och övertygande tal.

Men även myndigheter behöver vidareutbilda sina medarbetare så att deras argumentation kan lyfta. Myndigheter arrangerar exempelvis pressmöten och håller seminarier inom sina verksamhetsområden i Almedalen och i andra sammanhang. Då gäller det att medarbetarna har fått retorisk träning, så att de kan utnyttja det talade språkets potential fullt ut. Retoriken ger språket vingar!

Mats Hydbom, din personliga språkrådgivare

Podd om retorik

Lyssna på Språkpoddens avsnitt om hur du kan få ditt budskap att lyfta med hjälp av den klassiska retoriken.