• Punktlistor gör dina texter överskådliga

    Punktlistor och uppställningar av olika slag är oslagbara redskap för att göra texter överskådliga och ge variation för ögat. Framför allt på webben är de en stor hjälp för läsarna. Viktigast först – punkter eller numrering? Låt alltid dina uppställningar ha den mest logiska ordningen så att exempelvis en kronologisk lista alltid har det mest […]
  • Undvik förkortningar – men följ reglerna om du måste förkorta

    När du gör förkortningar i dina texter bör du vara medveten om hur läsningen påverkas. Gemensamt för alla förkortningar är nämligen att de tvingar ögat att stanna upp vid den ovana ordbilden så att läsningen kommer ur rytmen. Det gäller även etablerade och välkända förkortningar som t.ex. och bl.a. Huvudregeln – inga förkortningar Huvudregeln är […]
  • Tips för att skriva en bra sammanfattning

    En bra sammanfattning ökar chansen att hela din text blir läst. I det här språkbrevet får du några enkla tips som hjälper dig att skriva en bra sammanfattning, steg för steg. Nyckelfrågor när du sammanfattar Det är viktigt att leda läsaren rätt i texten. Chansen att få fram ett budskap ökar radikalt om mottagarna snabbt […]
  • Höj spänningen med historiskt presens

    Har du tänkt på att berättare ibland återger det som hänt i presens – som om det hände just nu? Det kallas historiskt presens och är ett vanligt stilgrepp som journalister och författare tar till för att levandegöra och höja spänningen i sin framställning. Hjälper läsaren att sortera information Rätt använt är historiskt presens ett […]
  • Låt rubriken sammanfatta innehållet

    Din väg till framgång som skribent kantas av rubriker Det är förstås med rubriker som med allting annat, att ett par saker måste man hålla i minnet. Som att rubrikerna måste handla om innehållet i texten. Läsarna vill med en enda blick kunna se vad sidan handlar om. Den som letar efter information om årets […]
  • Skriva för dyslektiker

    En halv miljon dyslektiker Visste du att mellan fyra och åtta procent av alla svenskar har dyslexi, det vill säga mellan 330 000 och 660 000 personer? Dyslexi har ingenting med begåvning att göra – däremot tycker många dyslektiker att det är jobbigt att läsa och skriva. Det kan vara svårt att hitta rätt ord […]
  • Adjektiv som inte låter sig böjas

    Visst är det besvärligt när man upptäcker att språket inte räcker till och det ord man vill använda faktiskt inte finns. Så blir det till exempel med flera adjektiv. Adjektiv och t-ord går inte alltid ihop Ett välkänt exempel är när vi ska böja adjektivet rädd och sätta det framför ett t-ord (neutrum). Det går […]
  • Dubblerad information hjälper, tautologier stjälper

    En företeelse som vi ofta får frågor om är så kallade tautologier, det vill säga onödig dubblering av information. Många blir lite otåliga när ämnet kommer på tal och menar att språket blir pratigt och oslipat av tautologier. Men gränsen för vad som är onödig dubblering är subjektiv. Vi behöver vara tydliga i både det […]
  • Går det att skriva en text som passar för alla?

    Kan man skriva så att alla förstår? I dag vill skribenter gärna nå ut till så många som möjligt. Men läsare är en brokig skara med olika behov, och det finns ingen universallösning som passar exakt alla. Det bästa sättet att nå fram är att ta reda på vilka läsarna är och hur de vill […]
  • Tilltal med du eller ni?

    Har du funderat över det här med hur vi hälsar? Varför blir vi allt oftare tilltalade med ni – trots att du har fungerat utmärkt sedan du-reformen 1968? Och vad svarar du om du blir tilltalad med damen? Ungdomar inspireras av tyska och franska Det är ungdomarna som banar väg för det nya niandet. Kanske beror […]
Back to top