Lucka 11: Varför heter det juleljus men inte julestress?

Varflr heter det juleljus men inte julestress?

Man kan undra vad det där lilla e:et gör där egentligen? Svaret är ingenting. Det gör faktiskt ingen som helst nytta och har inte någon betydelse alls, varken lexikaliskt eller grammatiskt. Men ibland kan det faktiskt göra att orden blir lite lättare att uttala och här på Språkkonsulternas kontor är vi eniga om att juleväder och julebok har en mycket högre mysfaktor än julväder och julbok.

Vårt språk har ett helt knippe med sådana där små fogebokstäver som vi använder lite slumpmässigt:

  • E som vi alltså använder i en hel del sammansättningar med till exempel jul. Men också i sammansättningar med exempelvis familj: familjeband
  • O som vi använder till exempel i de flesta sammansättningar med kvinna: kvinnokamp, kvinnokläder, kvinnoklinik.
  • U som vi använder i vissa sammansättningar med gata: gatuvåld, gatukontoret, gatubelysning.
  • S är vår vanligaste fogebokstav. Den används i många sammansättningar, till exempel tidsbrist, elektricitetsmätning och lakansväv.

Hur ska man veta om det ska vara en fogebokstav eller inte då? Det bästa rådet vi kan ge är att snegla på andra sammansättningar med samma förled. Om de flesta har ett s så ska det troligen även vara s i det ord som du undrar över. En annan regel är när vi gör sammansättningar av sammansättningar – då gäller regeln att om förleden är en sammansättning ska det vara en fogebokstav. Det är smart eftersom vi kan göra betydelseskillnad på ord som skolbokshylla (en hylla för skolböcker) och skolbokhylla (en bokhylla i skolan).