Låt orden stå kvar – för dina läsares skull

Det finns många svenska konstruktioner som är grammatiskt korrekta även om man tar bort ord i dem. I både tal och skrift är det exempelvis vanligt att ta bort som, har och hade. Dessutom tar man ofta bort delar av ord. Till exempel går det att skriva tal- och skriftspråk, i stället för att skriva ut hela talspråk och skriftspråk.

Men ska man verkligen ta bort ord eller delar av ord överallt, bara för att man kan?

Skriv ut har och hade

För att så många läsare som möjligt ska förstå din text, råder vi dig att behålla har och hade även om det går att ta bort dem. Att exempelvis säga Det var det lättaste hon (hade) gjort är i dag inget anmärkningsvärt, varken i skrift eller tal. Språkrådet bedömer det också som helt korrekt språkbruk.

Det kan dock vara värt att veta att svenskan i dag är det enda språk där man kan utelämna har och hade på det här sättet. Det betyder att den som har ett annat förstaspråk och försöker lära sig svenska förmodligen får problem när har eller hade plötsligt saknas: Han visste inte att hon (hade) svarat på brevet. Det går ju också bara att utesluta har och hade om de är så kallade hjälpverb.

Behåll gärna som

 Vi rekommenderar även att du behåller som i bisatser – exempelvis i meningen Det var det lättaste som hon hade gjort. Det går att skriva Det var det lättaste hon hade gjort, men det tydligaste blir att behålla som.

Reglerna för att ta bort som är ännu krångligare än för har och hade, och de är svåra att förstå även för mig som har svenska som förstaspråk och som dessutom är utbildad språkkonsult. Tänk då på den som är andraspråks­talare, eller som bara råkar ha andra talanger än att omedelbart förstå invecklade regelverk bakom språkliga avvikelser.

Språkrådets frågelåda beskriver de två reglerna för att ta bort som så här:

  • Som-satsen måste bidra till att identifiera det den syftar på, och inte bara ge ytterligare upplysningar.
  • Det ord som som syftar på får inte vara underförstått subjekt i som-satsen.

Det innebär till exempel att det går utmärkt att skriva Hunden vi klappade var vit i stället för Hunden som vi klappade var vit. Däremot fungerar inte Vi klappade en hund var vit i stället för Vi klappade en hund som var vit. Detta är dock inget som gemene man på rak arm tar till sig utifrån reglernas formulering, utan den som har svenska som förstaspråk vet oftast intuitivt när som går att ta bort.

Var försiktig med att utesluta delar av ord

Som jag nämnde i början är det vanligt med konstruktioner som läs- och skrivsvårigheter eller barn- och ungdomsböcker, där efterledet är uteslutet. Det gör ofta texten mindre upprepande och stolpig. I vissa fall kan dock konstruktionerna bli svårlästa eller direkt felaktiga, som i exemplet utbildnings- och politiska frågor. Då bör du i stället skriva ut hela orden: utbildningsfrågor och politiska frågor.

Ibland ser man den ovanligare konstruktionen med uteslutna förled: Vi jobbar för kunskapsuppbyggnad och -spridning. Det avråder vi från helt. I sådana fall är det bättre att försöka formulera om och skriva till exempel Vi jobbar för uppbyggnad och spridning av kunskap.

(Du kan läsa mer om den här typen av konstruktioner i vårt blogginlägg Bindestreck som förkortar.)

Använd de fullständiga formuleringarna – det hjälper läsaren!

Sammanfattningsvis vill vi alltså uppmuntra alla skribenter att behålla de ord och delar av ord som man ibland tar bort – kanske utan att ens tänka på det. Du som skribent kanske klarar dig utan dem, men det betyder inte att din läsare gör det.

Anna Grytzell, din personliga språk­rådgivare