Var ska jag placera länkar i webbtexter?

När du skriver en webbtext som ska innehålla länkar till andra sidor måste du ta ställning till var länkarna ska placeras på sidan. I teorin har du flera valmöjligheter. Du kan placera länkar

  • inne i den löpande texten
  • efter varje stycke
  • längst ner på sidan
  • vid sidan av texten.
    .

Oftast är det bäst att välja något av de tre sista alternativen eftersom det inverkar minst på användarens läsflyt.

Länkar är läshänvisningar

Läsbarhetsforskningen har i alla tider framhållit att en text ska innehålla så få hänvisningar som möjligt för att läsningen ska bli optimal. I och med att du gör en länk hänvisar du till något annat än den aktuella texten. Länken tvingar läsarna att

  • stanna upp
  • ta ställning till om de vill följa länken
  • återuppta läsningen, alternativt följa länken.
    .

Processen kostar naturligtvis både tid och energi, och om länkarna är många tar texten väsentligt längre tid att läsa.

Sammanhanget och texttypen avgör

I många fall är det alltså klokt att hålla länkarna utanför texten, särskilt om innehållet är en sammanhållen text som är tänkt att läsas i sin helhet. I exempelvis en historisk berättelse om Nyköpings gästabud är det bäst att hålla ihop historien och låta länkarna till museiinformation om Nyköpingshus ligga vid sidan om. Låt läsarna ostört ta del av texten och placera länkarna så att de i lugn och ro kan ta ställning till om de vill följa dem eller inte – utan att de blir stressfaktorer.

Men alla webbsidor är förstås inte sammanhållna berättelser, redogörelser eller artiklar, utan många sidor har bara till syfte att lotsa läsarna vidare till mer information, till exempel en sida med litteraturtips. Då kan det vara naturligt att placera länkar inne i texten, särskilt om texten i sig är en hänvisning.

Öppna för variation

I olika situationer har läsarna olika mål med sin läsning, och olika texttyper ställer olika krav. Lås därför inte möjligheten till variation i allt för stränga designriktlinjer, utan placera länkar där de passar bäst i den specifika texten.

 

Språkbrevet nr 8 2007