Kungliga ord i vardagen – varför heter det så?

I dag döps Sveriges yngsta kunglighet, prinsessan Adrienne. Allt prat om kungligheter fick mig att tänka på alla kungliga ord vi har i svenskan – var kommer de ifrån? Varför heter det prinsesstårta och hovdessert egentligen? Nyfiken språkvetare och historienörd som jag är kunde jag inte låta bli att göra en liten utredning.

Slottsstek

När jag hör ordet slottsstek ser jag framför mig kungligheter klädda i pastellfärgade sidenkläder och iförda pudrade peruker sitta i sina vitputsade slott och njuta av välsmakande slottsstek tillsammans med den egna vinkällarens finaste Chateau de la Fjompinpomp. Åh, vilken bild du fick nu. Stämmer den då? Förvånansvärt nog inte!

Ordet slottsstek har bara funnits sedan början av 1900-talet och det är mycket möjligt att det inte ens kommer från ordet slott. Enligt Svenska Akademiens ordbok kan det i stället handla om en försvenskning av förledet i tyskans schlossbratlein som betyder fransyska. Som är den styckningsdetalj som ofta används till slottsstek. Föga kungligt.

Hovdessert

Barnfavoriten marängsviss kallas ofta för hovdessert. Hur kommer det sig, äter kungen ofta vaniljglass med vispgrädde, chokladsås och maränger? Nej, till att börja med är namnet äldre än kungen. Men varför det heter just hovdessert är svårt att hitta svar på. Många kokböcker nämner Schweiz och 1800-talet som en liten ledtråd. Ordet marängsviss kommer ju dessutom från franskans meringue Suisse, ”schweizisk maräng”.  Kanske är det så att desserten var populär vid det schweiziska hovet på 1800-talet. Maränger var populära i desserter vid hoven på den tiden, så det låter som en god teori.

Prinsesstårta

Den klassiska gröna marsipantårtan är bland det godaste som finns, tycker jag. Men varför heter den prinsesstårta? Det är faktiskt för att ett gäng prinsessor var lika förtjusta i den som jag. Receptet på tårtan togs fram till kokboken Prinsessornas kokbok, en hushålls- och kokbok som var populär under 30-, 40- och 50-talen. Boken skrevs av Jenny Åkerström som höll en hushållsskola för flickor där bland annat prinsessorna Margaretha, Märtha och Astrid gick.

Jag råkade läsa en tidig upplaga av boken häromåret och blev förvånad när jag hittade receptet på prinsesstårta under namnet grön tårta. Betyder det att tårtan fick sitt namn från kokboken? undrade jag upphetsat och kände mig som etymologins Poirot som snubblat över lösningen på ett spännande fall. Och mycket riktigt. Den gröna tårtan var prinsessornas favorit, så i senare upplagor fick den det betydligt roligare namnet prinsesstårta.

Hovmästare

Ett annat ord som dök upp i tankarna var ordet hovmästare. Det borde ha något med hov att göra, eller? Visst är det så. Hovmästare är ett gammalt svenskt ord för personen som ansvarade för en förnäm persons hovhållning, det vill säga hus och hem. Förr var det inte bara kungligheter som hade hov, utan även högadliga eller väldigt förnäma personer kallade sin bostad med allt som hörde till för hov. Hov är fornsvenska för gård eller tempel.

Prinskorv

Prinsessorna fick en tårta, prinsarna fick korvar. Hur kommer det sig? Den här frågan har vi faktiskt rett ut tidigare, i 2017 års julkalender: Vilken prins är prinskorven döpt efter?

Estelletårta

Det allra senaste kungliga namnet är Estelletårta, vilket är en tårta som skapades på NK i Stockholm 2012 för prinsessan Estelle. Den etymologin var ganska genomskinlig. Estelletårtan är fylld med hallonyoghurtmousse, vaniljkräm och färska hallon, och täckt med maräng och rosa marsipan. Vi hoppas att Estelle får njuta av något minst lika gott i dag på kusinens dop!