Lucka 10: Varför heter det valnöt och kokosnöt?

Det är tradition att ställa fram en skål med oknäckta nötter till jul. Kanske sitter du i brasans sken och knäcker skalen på nöt efter nöt och trilskas med morfars gamla nötknäckare som aldrig funkat men som ingen byter ut. Kanske händer det då att du funderar på varför nötterna heter som de gör.

– ”Hasselnöten är ju ganska given. Men valnöt? Och kokosnöt?” Det ska du snart få svar på.

Nötter som egentligen är något annat

Ja, det måste nog sägas redan här: det finns många nötter som i botanisk mening inte är nötter. Både valnöten och kokosnöten hör till dessa. Men med det sagt, låt oss lämna botaniken och skynda vidare till etymologin.

Valnöten var en främmande gäst

Den populära valnöten har fått sitt namn tack vare sitt utländska ursprung. Den var främmande, och den nöt man jämförde med var hasselnöten, välkänd på hemmaplan.

Ordet valnöt återfinns i flera fornspråk jämte vårt eget. Ett exempel är fornengelskan, där denna välsmakande nöt kallades walhhnutu. I Svenska Akademiens ordbok kan vi läsa att fornsvenskans val användes i betydelsen främmande och liknande. Och Nationalencyklopedin berättar att adjektivet välsk, som betyder sydländsk och främmande, är bildat till ett folkslagsnamn, valerna, som på fornsvenska kallades valar.

Så främmande folks nöt, helt enkelt.

Populär och med långa anor i Sverige

Valnötter är populära och används i matlagningen i många moderna svenska hem. Men nöten är knappast en nyhet på svenska matbord; i Svenska Akademiens ordbok, vårt praktverk över svenska ord, står det att läsa att det skrevs om valnötter i tullböcker redan på 1500-talet.

En portugisisk apas huvud?

”Far, jag kan inte få upp min kokosnöt, nej, inte ens med hammare och spik”, sjöng Povel Ramel. Och det är välbekant att kokosnöten är hård. Den klarar fallet till marken från palmens höga krona. Men det är inte det hårda skalet som gett den dess namn, utan det är formen, sägs det. Den liknar nämligen formen på en portugisisk apas huvud och den apan kallas coco. Det kan vi läsa på Wikipedia. En annan teori är att kokos kommer av grekiskans kokkos, som betyder bär eller frukt, medan Svenska Akademien i sin ordbok skriver att kokos möjligen ytterst kan komma av latinets coccum, som betyder kärna.

Nöten uppskattad i våra uttryck

Avslutningsvis lite om uttryck med ordet nöt. Det finns många uttryck i svenskan som relaterar till nötter i bildlig eller överförd betydelse. Ett exempel är ”en hård nöt att knäcka”, om något som är svårt att lösa, ett annat är ”att få på nöten”, om att få en smocka i ansiktet eller kanske bildligt få en smäll när någon klår en i kinaschack på julaftonskvällen.

Ett tredje exempel är invektivet ”ditt nöt!”, och det har faktiskt inte alls med nötter att göra, utan med nötkreatur. Det är det inte alla som tänker på, men det kan man lista ut om man lägger märke till att det är ett t-ord och inte ett n-ord.

Trevlig andra advent!

Missade du gårdagens lucka?

I går berättade julkalendern om olika citrusfrukter. Vad fick egentligen sitt namn först, språket mandarin eller frukten mandarin? Här får du svaret på den frågan!