Ingen översättning är den andra lik

På senare tid har vi på Språkkonsulterna haft fullt upp med att granska översättningar till svenska. Då har vi upptäckt att olika källspråk leder till olika problem i svenskan. Det är egentligen inte så överraskande eftersom alla språk har sina egenheter, men det var ändå intressant att få en så praktisk jämförelse framför näsan. Och det var intressant att se hur svårt det ändå verkar vara att frigöra sig från en originaltext. Årets sista språkbrev handlar därför om olika översättningsproblem vi stött på.

De skandinaviska orden

Ta danskan, till exempel. Danskans grammatik och meningsbyggnad är ju väldigt lik den svenska och följdriktigt var också de stora översättarproblemen från danska på ordnivå. Översättarna hade svårt att hitta de äkta svenska motsvarigheterna och skrev exempelvis restaurangskatt istället för restaurangmoms.

Halsbrytande meningsbyggnad

De japanska källtexterna, och i viss mån de italienska och ryska, ledde till stora problem i meningsbyggnaden. Medan vi i en normal svensk tidningstext sällan har meningar som är längre än 25-30 ord genererade dessa översättningar en genomsnittlig meningslängd på över 45 och med en halsbrytande meningsbyggnad som får svenska juristtexter att framstå som barnkammarramsor.

Anglicismer eller inte?

Och så har vi förstås anglicismerna i översättningarna från engelska. Där finns konstruktioner med –ande som en direktöversättning från engelskans ing-form: De satt hela kvällen tittande på tv. Lite mer subtila fel: De blir de första att springa marathon istället för de blir de första som springer marathon.

De engelska översättningarna bjuder också på lite svåra ställningstaganden. Kan man till exempel fortfarande säga att spendera tid med någon är en anglicism när frasen får 126 000 träffar på svenska sidor i Google och faktiskt står i Svenska Akademiens ordlista? I god julanda (good christmas spirit) låter jag det passera mitt nålsöga, även om jag trycker att det låter lite osvenskt och konstigt.

Vissa sticker ut

De allra flesta översättarna har haft stora eller små problem att få de svenska texterna på god idiomatisk svenska. Men så finns det stjärnor som sticker ut! Som elegant balanserar på gränsen för att vara originalet troget och att använda sitt eget språk. Som är goda stilister och vågar sticka av från originaltexten utan att bryta mot författarens intentioner. Sådana texter blir man glad av.

Fundera på språket

Om du har funderingar kring anglicismer eller någon annan fråga som har med språk att göra är du välkommen att ställa en fråga till oss på Facebook. För varje fråga vi får in fram till julafton skänker vi 10 kronor till Stadsmissionen. Så passa på att lära dig något nytt samtidigt som du gör nytta. God jul önskar vi på Språkkonsulterna.

 

Språkbrevet nr 10 2010