Skriv genitiv med s, inte apostrof
Går du och klipper dig på Lasse’s hårsalong eller lämnar du in skorna på Ewa’s skomakeri? I så fall kan du nog dra slutsatsen att ägaren inte känner till de svenska skrivreglerna för genitiv.
Enkel regel: lägg till s
Reglerna är nämligen enkla och har nästan inga krångliga undantag: Vi ska bara lägga på ett s i slutet på namnet eller substantivet, till exempel Volvos årsredovisning. Inga apostrofer. Inga mellanslag.
Ett litet undantag är om ett namn redan slutar på s, x eller z. Då behövs egentligen ingen markering alls av genitiven. Det fungerar oftast bra att skriva Slitz redaktion eller Freivalds uttalande. Om det skulle behövas för tydligheten kan man dock avsluta med en apostrof. Men inget s! Max’ hamburgare.
Flera ord som hör ihop – skriv gärna om
När man ska lägga till genitivändelse till en flerordig fras betraktar man hela frasen som ett namn och placerar ett s på det på sista ordet i frasen, till exempel Länsstyrelsen i Västernorrlands miljöplan. Det kallas gruppgenitiv. Gruppgenitiv kan användas på fasta namngrupper, men fungerar inte på tillfälliga fraser som exempelvis bankkontoren i Mälardalens marknadsanalys. Det får man istället skriva om.
Förkortningar
När genitiven ska läggas till ett namn som i sig själv är en initialförkortning rekommenderar skrivreglerna att man låter förkortningen följas av ett kolon och sedan s, till exempel CSN:s utbetalning. Som en andrahandsmöjlighet för den som inte gillar kolon kan man lägga på s:et direkt till förkortningen, CSNs utbetalning. Inga apostrofer, inga mellanslag här heller.
Är vi påverkade av engelskan?
Som sagt, reglerna är enkla. Skälet till att Lasse’s hårsalong och Ewa’s skomakeri fått apostrofer i företagsnamnet är troligen engelsk påverkan. Där behövs nämligen en apostrof före genitiv-s. Och medan svenska språkvårdare slåss för att mota bort engelskt skrivsätt med apostrof, slåss engelskspråkiga språkvårdare för att behålla det. Nu i sms- och internetåldern tenderar nämligen engelska skribenter att strunta i apostrofen och följden blir att läsarna förväxlar genitiv-s med plural-s. Vi kanske kan låta Ewa och Lasse byta plats med Gwen och Steven så blev det rätt?
När man ska lägga till genitivändelse till en flerordig fras…
Håller inte med. Vad hände med ”Kungens av Danmark bröstkarameller”? Ett nu mer än 60 år gammalt exempel på hur genitivets ”s” hör till huvudordet. Alltså ”Länsstyrelsens i Västernorrland miljöplan.”
Hur förhåller ni er till det?
Hej Anders!
Tack så mycket för din synpunkt! Precis som du säger så har exemplet med Kungen av Danmark några år på nacken. Numera så rekommenderar Språkrådet gruppgenitiv, eftersom det långa avståndet mellan ägaren och det ägda gör att den äldre konstruktionen känns omständlig. Vi följer deras rekommendation och instämmer i deras resonemang.
Du kan läsa hela resonemanget om den här typen av genitiv-s i Frågelådan (isof.se).
/Sofia, språkkonsult
Kan inte genitiv-s med apostrof finnas även i t. ex. 1917 års bibelöversättning? Jag tycker mig bestämt ha läst Paulus’ brev. Med tanke på hur gamla några av de ställena som ännu brukar apostrofen skulle väl det kunna ses mer som en fornlämning än ett engelskt ingrepp?
Hej Emma!
I fallet med Paulus’ så kan det ha att göra med undantaget för namn som redan slutar på -s. Vi nämner det lite kort i början av inlägget.
Jag är dock osäker på hur länge den här användningen av apostrof har funnits i svenskan. Det är möjligt att den har funnits i fornsvenskan, men blivit vanligare i takt med engelskans ökade inflytande. Mitt tips är att du hör av dig till Språkrådet och ser om de kan svara på den frågan – de har spetskompetens inom språkhistoria som kan vara till hjälp. Deras mejladress för språkfrågor är svenska@isof.se. Lycka till!
/Sofia, språkkonsult