Gamla retoriska råd fungerar än i dag

I den klassiska retoriken talar Cicero (född 106 f.Kr.) om att talaren har tre plikter: att behagaatt lära och att röra sin publik. Det är ett tips som fungerar än i dag när du ska göra en muntlig presentation eller skriva en text. I dag skulle vi nog välja att säga att det är tre möjligheter vi som skribenter har för att verkligen nå fram med en text till våra läsare.

Vad innebär det att behaga, lära och röra läsaren?

Att behaga innebär att du vill göra läsarna mottagliga för det du har att säga, alltså för ditt ämne och dina budskap. I dag skulle vi i stället för behaga säga att vi vill väcka läsarnas intresse genom att knyta an till det som de redan kan, vet och bryr sig om. Vi vill ge läsarna en ingång till texten.

Att lära läsarna handlar om att ge dem kunskap, argument eller fakta i någon form. Inga konstigheter där, för när du skriver en text så vill du förmedla relevanta budskap till dina läsare. Med dagens språkbruk kanske du snarare beskriver det som att du presenterar fakta som läsarna verkligen behöver för att förstå och ta till sig texten.

Att röra läsarna betyder att påverka deras känslor och skapa engagemang för det du har att säga. Kanske vill du också få läsarna att agera på ett visst sätt. Du som skribent skulle kanske inte använda ordet röra, men innebörden är densamma. Du vill argumentera och förklara så att dina läsare känner sig motiverade att agera när de har läst.

Ett praktiskt exempel: brevet till grannarna

Tänk dig att du ska skriva ett brev till de andra i huset där du bor. Du har sett att det slarvas med städningen i trapp­husen och det vill du försöka ändra på. 

Du inleder brevet med att skriva: 

Kära grannar!

Jag har bott i vårt hus sedan 2004 och det har alltid varit välstädat och fint. Men nu är det inte så längre!

Då väcker du intresse hos läsarna för ämnet eftersom ingen vill bo i ett ostädat hus. På så sätt behagar du läsaren med Ciceros sätt att uttrycka sig. 

Du fortsätter brevet så här:

Sedan november förra året har städningen av trapphusen blivit allt sämre. I vintras var trapporna fulla av smuts och sand, och det tog ibland mer än en vecka innan detta städades bort. Senaste gången fönstren putsades var förra sommaren.

Här för du fram fakta och dina iakttagelser om städningen. Du lär läsarna något som är viktigt i sammanhanget. 

Sedan avslutar du brevet så här:

Inte vill vi väl bo i ett sunkigt och ohygieniskt hus? Vi betalar mycket för att bo här och förtjänar bättre service. Låt oss därför tillsammans kontakta hyresvärden och kräva bättring.

Med denna avslutning rör du läsarna genom att spela på deras känslor för vad som är rätt och rimligt. Du skapar ett engagemang och uppmanar läsaren att agera på ett visst sätt. 

Hur hade du reagerat om du fått brevet? Hade du blivit intresserad och tagit till dig budskapet, känt dig upprörd och engagerat dig i grannkampen för ett renare hus? I så fall kanske Ciceros råd fortfarande fungerar!

Mats Hydbom, din personliga språkrådgivare