5 steg för att följa språklagen

Språklagen som kom 2009 innebar en skärpning av kraven på myndigheters språk. Om du arbetar inom offentlig verksamhet finns det alltså en hel del som du måste ta hänsyn till. Vill du vara säker på att du följer språklagen? Läs våra 5 steg, så är du på god väg.

Språklagen slår fast att svenskan ska vara huvudspråk i Sverige (§ 1). Rent praktiskt innebär det att du som medborgare har rätt att få använda svenska i din kontakt med svenska myndigheter. Språklagen ger också skydd till minoritetsspråken, så att det nu står i lagen att myndigheterna inte får förbjuda eller försvåra användningen av minoritetsspråken (§ 8).

Dessutom slår språklagen fast att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt (§ 11). Myndigheter har även ett särskilt ansvar för att se till att det finns och utvecklas svensk terminologi inom deras egna fackområden (§ 12). För den offentliga verksamheten innebär det att man ska reflektera över språkanvändningen och att man ska bedriva ett systematiskt klarspråksarbete.

Språklagen gäller all offentlig verksamhet, inte bara den som bedrivs av förvaltningsmyndigheter. Om du arbetar inom det offentliga gäller språklagens krav för dina texter. Och faktiskt för all information som lämnar din organisation. Även det du säger i till exempel telefon till en medborgare ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

Men hur gör man då? Här får du fem tips.

1. Använd svenska

Ett mått på hur myndigheterna sköter sina uppgifter är antalet JO-anmälningar. När det gäller språklagen så är de inte särskilt många. Svenska myndigheter är nog världens mest följsamma och laglydiga, trots att språklagen är en så kallad ramlag – det vill säga en lag utan sanktioner. Men några anmälningar har det hunnit bli. De flesta gäller offentliga organisationer som har valt att kommunicera på ett annat språk än svenska (Stockholms turistbyrå) eller har haft engelska e-postadresser (Regeringskansliet). I det första fallet ledde anmälan inte till någon åtgärd från JO, men Regeringskansliet fick faktiskt en tillsägelse att ordna svenska e-postadresser.

Döp därför din organisation till något svenskt. Det verkar reta gallfeber på folk när offentliga verksamheter som är verksamma i Sverige heter saker som ”Stockholm Tourist Board”. Av JO-anmälningarna att döma kan det tydligen uppfattas som pretentiöst och okunnigt, inte bara som coolt. Tänk också på att många svenska beteckningar blir onödigt svåra att minnas och skriva om du väljer en engelsk version (namn.namn@primeminister.ministry.se).

Att privata företag väljer engelska namn är en helt annan sak. De får faktiskt kalla sig vad de vill, även om det kan verka både pretentiöst och okunnigt.

2. Skriv vårdat

Med vårdat språk menas att det skrivna språket ska vara fritt från sådana språkdrag som betraktas som talspråkliga, slanguttryck eller vulgära. Du ska följa den officiella språkvårdens rekommendationer. Var vaksam på ord som har benämningen vardagligt i Svenska Akademiens ordlista eller ibland kan väcka anstöt. Du får också god vägledning i Språkrådets språklåda, där det finns svar på hundratals vanliga frågor om rätt och fel i språket.

3. Skriv enkelt

En offentlig text ska vara skriven med ett språk som är ändamålsenligt och enkelt, så att de som berörs av den kan förstå den och använda sig av informationen i den. Det betyder att du ska skriva dina texter utan svårbegripliga ord och med en enkel och tydlig grammatisk uppbyggnad. Undvik att krångla till det i onödan och bygg de flesta meningarna med en rak meningsbyggnad. Välj också så konkreta och enkla ord som ämnet och tillfället tillåter. Det är helt enkelt mottagarens behov av att veta och förstå som ska bestämma hur komplicerat språk du använder – inte din egen bekvämlighet.

Här kan du ta hjälp av Svarta listan, där Regeringskansliet listar ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk. Listan visar vilka ålderdomliga och krångliga ord du bör undvika och ger förslag på lämpliga ersättningsord.

4. Skriv begripligt

Med begripligt språk menas att språket ska vara anpassat så att mottagaren bör kunna förstå. Även den grafiska utformningen ska vara enkel och tydlig. Du bör så långt som möjligt också ta hänsyn till särskilda kommunikativa behov hos olika grupper, till exempel personer med annat modersmål än svenska och personer med funktionsnedsättning.

Uttryck dig så att mottagarna förstår vad de ska göra om du vill ha något gjort. Man kan tycka att det är klart som korvspad att förelägganden ska vara tydligt skrivna, för hur ska mottagarna annars kunna följa dem? Inte ska väl JO behöva kliva in och klargöra sådana självklarheter?

5. Ta emot hjälp

Det kan vara besvärligt att skriva enkelt och begripligt om komplicerade saker. Ibland krävs det flera par ögon för att lyckas. Ta gärna hjälp av en kollega eller en språkkonsult, så att texten verkligen når fram. Du kan också kontrollera din text med hjälp av klarspråkstestet på Språkrådet innan du publicerar eller skickar iväg den. Lycka till!

Vi hjälper dig att följa lagen

Vill du veta mer om hur du kan arbeta för att följa språklagen? Vi på Språkkonsulterna stöttar dig gärna. Hör av dig till oss, så kan vi ta fram en plan för arbetet tillsammans. Du kan också läsa på om våra språkprojekt och kurser.