Sammansatta ord? Dela dem på rätt sätt

Det finns flera skäl att undvika långa, samman­satta ord. De är ofta onödigt krångliga och kan också bli knepiga att tolka för personer som har svårt att läsa. Här får du tips på hur du kan bryta upp orden – och ibland byta ut dem helt.

Långa sammansättningar är svåra att avkoda för många läsare. Det gäller särskilt för de målgrupper som behöver lättlästa texter. Ett tips är därför att undvika sammansatta ord om du ska skriva lätt svenska. Ju längre samman­sättningarna är, desto viktigare är det att undvika dem. Det finns två generella knep som ofta går bra att kombinera:

  • bryt upp orden
  • byt ut orden till enklare synonymer.
    .

Bryt upp

Bryt gärna upp sammansättningar där orden är tydliga, vanliga och lätta att förstå var för sig. Till exempel blir ”skinnklänning” utan större problem ”klänning av skinn”.

Sammansättningar är inte bara svåra för att de blir långa. De har dessutom ofta ovanliga kluster av konsonanter, som ”skinnklänning”. Därtill kan de vara lätta att misstolka, som ”glassplitter”. Sådant slipper läsaren när du bryter upp dem.

Byt ut

När du börjar plocka isär ett samman­satt ord inser du ofta att även de enskilda delarna går att förenkla. Ta ”skolbespisning” – vad är egentligen en ”bespisning”, och hur många använder det ordet i dag? Reflektera alltid över om du kan byta ut ordet till en vanligare synonym. Bytet underlättar för många läsare, inte bara för personer som har läs­svårigheter.

Kombinera knepen

Här är några exempel på hur du steg för steg kan bryta upp och formulera om:

  • glassplitter – splitter av glas – små bitar av glas
  • sammanträdesrum – rum för sammanträden – mötesrum eller rum för möten
  • skolbespisningen – skolans matsal
  • förtidsröstning – rösta i förväg
    .

Du kan också bryta upp uttrycket första gången du använder det i en text. Därefter funkar ofta en enkel samman­sättning:

  • ”En trappa upp finns ett rum för möten. Du kan boka mötesrummet i receptionen.”
  • ”Från och med i dag kan du rösta i förväg. Det kallas förtidsröstning.”
    .
    .

Bindestreck i sammansatta ord – lättläst eller inte?

Förr i tiden användes bindestreck ofta i lättlästa texter. Men bindestreck löser i regel inte läsarnas svårigheter med krångliga sammansättningar. Det kan snarare vara enklare om sammansättningen ser ut som den brukar göra i andra texter, vilket oftast är utan bindestreck. Dessutom kan det vara svårt för dig som skribent att avgöra – hur många bindestreck behövs, och var? ”Förtids-röstning”, ”för-tids-röstning” eller ”för-tids-röst-ning”?

Alltså: använd bara bindestreck i lättlästa texter om du skulle ha haft det i andra texter. Ett exempel är ”cd-skiva”. Det fungerar bra med bindestreck och är svårt att formulera på annat sätt.

Alla ord går inte att bryta upp

Det finns sammansatta ord som inte är lämpliga att bryta upp, eftersom de har en specifik betydelse. Försök till exempel med ”brevlåda”. Är det en låda med brev eller för brev? Eller ”polisbil” – är det en bil med poliser? Eller polisens bil – privat eller på jobbet? Ännu värre blir det med ”kylskåp” och ”handtag”.

Lyckligtvis är många av de här samman­sättningarna relativt korta och vanliga. Vanan är alltid viktig för förståelsen. De flesta kan både avkoda och förstå vad ”polisbil” och ”kylskåp” innebär. Och det är ju inte förbjudet med sammansatta ord i lättlästa texter.

Andra ord kan vara knepigare, beroende på vilken förförståelse läsarna har. Om du tror att din målgrupp verkligen inte känner till vad ”sjöjungfru” eller ”glasögon” är, så finns det inga genvägar: du måste förklara ordet i texten. Och allra helst komplettera med en stödjande bild – men det kan jag skriva mer om en annan gång.

Amalthea Frantz, din person­liga lättlästråd­givare

Språkbrevet nr 4, 2019