Bilda nya ord och berika språket

Vardagen vimlar av nyord. Vi hittar på dem oavbrutet och använder svenskans många möjligheter till att bilda nya ord. Ofta gör vi det helt omedvetet och utan att tänka på grammatiken! Men vad är det vi egentligen gör, vilka är knepen?

Summan av kardemumman – sammansättningar

Det vanligaste sättet att bilda nya ord i svenskan är att sätta ihop två eller flera substantiv så att de får en sammantagen betydelse – summan blir mer än delarna.

En del nybildade sammansättningar blir etablerade och hamnar i ordlistor, till exempel polkabeta, utombordsmotor, bilkö och bubblare som skrivbordsapp. Andra kanske aldrig används igen. Samtidigt vet vi ju inte vilka ord som andra skapar i stunden. Vem vet om någon har behövt prata om till exempel synergieffektskluster för att beskriva hur effekterna av konstruktiv samverkan kan buntas ihop på ett positivt sätt. Abstrakt, men effektivt.

Substantiv är alltså en populär ordklass för sammansättningar, men det går också bra att sätta ihop olika ordklasser med varandra:

  • provspela (verb + verb, eller substantiv + verb beroende på hur du tolkar prov)
  • storhandla (adjektiv + verb)
  • blytung (substantiv + adjektiv).
    .

Allting har en ändelse – avledningar

Ett annat sätt att bilda nya ord är att använda ändelser. Med ändelser kan vi få orden att byta ordklass, och därmed bli nya. Med ändelsen -a kan substantivet kluster bli verbet klustra, spel bli spela och såg bli såga. Ibland tar språket nya vägar genom historien och bruket, och till exempel bok har blivit boka. Förvisso ett verb, men med en överförd betydelse.

Det går att göra åt andra hållet också, och få verb att bli substantiv. Vad kallar du till exempel kollegan som ständigt stoppar på sig pennor från ditt skrivbord? Pennknyckare så klart. Då har du gjort ett substantiv av grundformen av verbet knycka med ändelsen -are, och satt ihop det med det som kollegan brukar knycka (penn-or). Om det är många på jobbet som uppvisar samma beteende kanske det till och med är frågan om en pennknyckarliga.

Genom att ta bort ändelsen -a på ett verb kan du också göra ett substantiv. Ta verbet dåsa som exempel. Om jag säger att rummet präglas av tungt skrivbordsdås, förstår du säkert precis hur stämningen kan vara på kontoret strax efter lunch en vanlig torsdag.

Även adjektiv går att avleda

Och så har vi adjektiven. Det är den mest kreativa ordklassen. Det finns massor av ändelser som vi kan använda för att bilda adjektiv:

  • sås-ig
  • uppror-isk
  • varn-ad
  • sälj-bar
  • frukt-sam
  • glöm-sk.
    .

Adjektiv beskriver ju substantiven – de sätter färg på tillvaron helt enkelt. Och det verkar som att vårt behov av att sätta färg och fart på världen omkring oss är oändligt.

Bli en nyordsbildare

Jag rekommenderar att du går loss bland ändelserna och provar dig fram. Varför inte ta en äpplad yoghurt till frukost i morgon, eller leta reda på en promenadbar skogshemväg så att du får röra på dig. Lek lite med språket, och skapa dina egna nyord.