Fallgropar i bank- och försäkringsspråket

Under våra år som konsulter på banker och försäkringsbolag har vi samlat på oss en del erfarenheter om det språk som präglar branschen. Vad är det som gör bank- och försäkringsspråket så svårt? Vilka är de vanligaste fallgroparna, och hur undviker du dem? Vi riktar oss främst till dig som jobbar på bank eller försäkringsbolag, men det mesta går att överföra på språket i andra branscher.

Det är viktigt i alla branscher att informationen till kunderna är begriplig, så att belastningen på kundtjänsten minskar. Det gäller inte minst bankerna och försäkringsbolagen. Oftast fungerar kommunikationen någorlunda, men det finns språkliga drag som skulle kunna förbättras. Till skillnad från vad man kan tro är det inte alltid juridiskt språk som är besvärligast. Det är snarare det ospecifika språket som gör att läsarna får problem.

Ospecifika floskler

Problemet med floskler är att de i grunden är ospecifika, och det är inte alltid säkert att vi tolkar dem så som de är menade. Om det nu är meningen att de ska betyda någonting över huvud taget. Vi har identifierat några floskler som verkar vara särskilt vanliga i just bank- och försäkringsspråket:

  • Många säger ”vi har gjort en lång resa”, men det är sällan den här floskeln beskriver ett förlopp som skulle kunna motsvaras av metaforen ”lång resa”.
  • En vanligt förekommande floskel på banker är ”en udda fågel” om något som avviker från det normala, till exempel en arbetsuppgift som egentligen inte passar in i den ordinarie verksamheten. För att uttrycket ska bli betydelsefullt behöver det preciseras med vad som gör arbetsuppgiften udda.
  • En ”genomlysning av verksamheten” utmålas ofta som lösningen på alla möjliga sorters problem. Men ingen vet riktigt vad det innebär eller hur genomlysningen ska gå till.
  • Ibland pratas det om att ”vi måste gasa och bromsa samtidigt”. Hur man gör det i praktiken är dock väldigt oklart.
    .

Bank- och försäkringsbranschen är verkligen inte ensam om att använda floskler – de förekommer överallt. Var därför uppmärksam på texter du skriver, så att du undviker de innehållslösa flosklerna. De har en urvattnad betydelse och lämnar utrymme för olika tolkningar.

Erbjudanden utan konkretion

Som en avlägsen släkting till floskeltexterna har vi bankernas och försäkringsbolagens erbjudanden som saknar konkretion. Ofta har det abstrakta och inlindade språket sin grund i en rädsla för att lova för mycket, eftersom man då kan få bannor från Finansinspektionen.

Det är kanske därför det känns som att de absolut vanligaste orden på bankernas och försäkringsbolagens webbsidor är möjlighet och välja. En genomsnittlig bankwebb har säkert tre möjlighet och tre välja per sida. Men var inte rädd för att använda konkreta ord, för det går att skriva ett tydligt budskap utan att lova guld och gröna skogar. Se här:

  • Bankiska: ”Nu har du möjlighet att välja att teckna den nya pensionsförsäkringen.”
  • Konkret och direkt: ”Nu kan du teckna den nya pensionsförsäkringen.”
    .

Fackuttryck och termförvirring i analyserna

Bankernas analyser har ett annat problem än floskler och ospecifikt språk. De är i stället späckade med fackuttryck, som utestänger alla som inte är vana vid att läsa ekonomisk text. Det är visserligen nödvändigt att använda fackuttryck för att kunna vara specifik i en ekonomisk analys, men ofta innehåller analyserna också fackuttryck som är onödiga. Tänk därför på att bara använda fackuttryck när du måste! Se dessutom till att alltid använda samma ord för samma sak, för att underlätta för oinsatta läsare.

Den här textsnutten innehåller inte mindre än sju fackspråkliga fraser. Dessutom växlar skribenten mellan uttrycken rörlig ränta och rörligt bolån, vilket kan förvirra läsaren.

”Med en ökande andel rörliga bolån får i synnerhet hushåll med nytagna krediter en ökad räntekänslighet för framtida räntehöjningar. På hela bolånestocken ligger hälften av lånebeloppen med bunden och hälften med rörlig ränta, men även här har andelen rörliga bolån stigit.”

Med ganska små medel kan du bibehålla stilen och ändå göra texten mer tillgänglig för en bredare läsargrupp:

”Bolån med rörlig ränta blir allt vanligare, vilket gör att i synnerhet hushåll med nytagna krediter är känsliga för framtida räntehöjningar. Av det totala bolånebeloppet i Sverige är hälften lånat med bunden ränta och hälften med rörlig ränta, men även här har andelen med rörlig ränta stigit.”

Hänvisningar är en större bov än det juridiska arvet

Banker och försäkringsbolag präglas av naturliga skäl av det juridiska språket, och visst kan konsumentvillkoren till ett vanligt inlåningskonto vara så krångliga att ingen vanlig konsument någonsin orkar läsa dem. Men det svåra med villkoren är oftast inte den juridiska terminologin, utan de långa och många hänvisningarna – upp och ner och fram och tillbaka i texten. De gör att det inte räcker att läsa de 23 sidorna med text en gång, utan läsarna måste också leta sig framåt och bakåt i texten för att förstå det som står. Och har läsarna riktig otur hänvisas de till ett helt annat dokument.

Tvära kast i den språkliga stilen

Man skulle kunna säga att bank- och försäkringsbranschens språk har alla problem på skalan. Å ena sidan är språket ospecifikt, till och med pratigt ibland. Å andra sidan kan det vara formellt och späckat med facktermer. För kunderna och läsarna ger det ett spretigt och inkonsekvent intryck, samtidigt som det kan uppstå missförstånd internt. Därför hoppas vi att du som skribent nu har fått lite hjälp att identifiera de språkliga problemen i din bransch, och att du lyckas jämna ut de tvära kasten i bankiskan och försäkringskan.