Avlasta läsaren med kärnmeningar
Som skribent kan du hjälpa din läsare genom att sammanfatta texten. Du kan göra det på olika sätt: med en sammanfattning i början av en rapport, ett par meningar längst upp på en webbsida eller en ingress i en artikel. I det här Språkbrevet får du tips om en särskild form av sammanfattning: kärnmeningar.
Vad är då en kärnmening? Jo, det är en mening som står först i ett stycke och beskriver kärnan i stycket – temat, det centrala budskapet, pudelns kärna. Kärnmeningar kallas även nyckelmeningar, kanske för att de ger läsaren en nyckel till texten. De gör det helt enkelt lättare för läsaren att ”ta sig in” och snabbt förstå texten.
Kärnmeningar handlar om att avlasta läsarna. Du som skriver vet troligen mer om det aktuella ämnet än vad läsarna gör – dela med dig av det. Då hjälper du dem att ta till sig ditt budskap.
Kärnmeningen förbereder läsaren
En funktion som kärnmeningar har är att de förbereder läsarna på vilken information de kommer att få i stycket. Det är bra, eftersom det underlättar läsförståelsen att först få veta det övergripande och därefter detaljerna. Med en kärnmening berättar du alltså vad du ska berätta.
Utan kärnmening – direkt på detaljerna:
Domstolarna ska svara för att nya nämndemän ges introduktionsutbildning och att de sedan får regelbunden information. Domstolarna ansvarar också för att schemalägga nämndemännens tjänstgöring.
Med kärnmening – det övergripande först:
Domstolarna har åtminstone tre uppgifter när det gäller nämndemännen. Bland annat ska de svara för att nya nämndemän ges introduktionsutbildning och att de sedan får regelbunden information. Domstolarna ansvarar också för att schemalägga nämndemännens tjänstgöring.
Kärnmeningen förklarar det underförstådda
Ibland kan kärnmeningen även förtydliga något som är underförstått. Det underlättar för många läsare, särskilt de som inte är insatta i det ämne du skriver om.
I exemplet nedan lägger jag till en kärnmening för att sätta ord på något som annars är outtalat, nämligen syftet med att frågan om lokaler diskuterades. Utan kärnmeningen måste läsaren själv dra den slutsatsen. För att förtydliga ytterligare lägger jag till sambandsordet därför i meningen efter.
Utan kärnmening – underförstått syfte:
Vi diskuterade möjligheterna att hyra lokaler av Folkets hus, till exempel för de föreläsningar som vi i föreningen bjuder in till under hösten. När utvecklingsprojektet startar kommer även våra arbetsgrupper att behöva lokaler.
Med kärnmening (och sambandsord) – uttalat syfte:
Föreningen har behov av fler samlingslokaler. Vi diskuterade därför möjligheterna att hyra lokaler av Folkets hus, till exempel för de föreläsningar som vi bjuder in till under hösten. När utvecklingsprojektet startar kommer även våra arbetsgrupper att behöva lokaler.
Kärnmeningen gör texten lite längre – men det är det värt
När du skriver en kärnmening lägger du till ord i texten. Med många kärnmeningar blir alltså texten längre. Men det är det värt, eftersom det är en så pass bra hjälp för läsaren. Blir texten för lång? Satsa då i stället på att rensa bort något som är onödigt, det vill säga sådant som inte hjälper läsaren.
Sara Rösare, din personliga skrivrådgivare
Leave a Reply