Är du också en dialektkameleont?

”Men vad konstigt du pratar!”

Den här meningen får jag höra ganska ofta från mina kompisar och familjemedlemmar i Jönköping. De tycker att jag betonar ord fel och skrattar gott när jag försöker prata med min vanliga dialekt (och misslyckas).

Ny stad = ny dialekt?

Så vad beror deras reaktioner på? Jo, jag har helt enkelt flyttat till Lund och bott här i över tre år. Och så fort jag kom hit anpassades min dialekt till min omgivning: jag började säga ”ja” på det typiskt skånska sättet (ni kan säkert föreställa er hur det låter), och uttryck som ”puligt”, ”mög” och ”bulle i bulle” smög sig in i mitt vokabulär. Dessutom började jag betona ord på ett främmande sätt, utan att kunna göra något åt det.

Men det stannar inte vid skånskan, utan alla dialekter kan påverka mitt språkbruk. När jag umgås med min bästa vän från Stockholm får mitt språk helt plötsligt en touch av stockholmska. Om jag däremot hälsar på familjen i Jönköping återgår dialekten snabbt till den ”gamla vanliga” varianten, som kan sägas vara en väldigt utslätad jönköpingsdialekt. Man kan säga att jag är en dialektkameleont, som ändrar dialekt beroende på min omgivning.

Vi anpassar (oftast) vårt tal efter den vi pratar med

Jag anpassar mig alltså efter den jag pratar med för stunden – och det är jag inte ensam om. Faktum är att vi människor ofta anpassar vårt tal efter den vi pratar med, som ett sätt att uttrycka samhörighet. Inom ackommodationsteorin brukar man kalla det för att man konvergerar till (närmar sig) samtalspartnern för att visa uppskattning eller solidaritet.

Kanske har du någon gång märkt att din vän börjar prata en helt annan dialekt när hen samtalar med någon från sin hemstad över telefon? Eller är det kanske du själv som byter dialekt så fort din samtalspartner kommer från en annan del av Sverige än du? I sådana situationer ändrar du och din vän ert sätt att tala för att bättre matcha den ni samtalar med. Min mamma får till exempel en härlig ”väschötska” när hon pratar med sin syster från Västergötland. Det är dessutom inte bara uttal och ordval som anpassas, utan även faktorer som röstläge, talhastighet, röststyrka och olika stödsignaler (enligt den sociolingvistiska professorn Bengt Nordberg).

Anpassningen sker också när vi kommer till en ny grupp eller omgivning, som till exempel när jag flyttade till Lund. Vi ändrar språk för att passa in i nya miljöer, helt enkelt.

Det är inte alltid vi anpassar vårt tal

Det finns dock situationer då vi människor låter bli att anpassa vårt tal efter samtalspartnern eller gruppen vi umgås med. Detta kallas att divergera sig (avlägsna sig) från den andre, och det kan man göra för att markera distans till den man pratar med. En sådan markering kan vi exempelvis ta till om vi talar med någon vi inte vill förknippas med eller liknas vid, eller om vi inte vill tillhöra gruppens samhörighet. Oavsett om vi anpassar oss eller inte sker processen ofta omedvetet, utan att vi själva aktivt väljer att göra det.

Vissa har lättare för att anpassa sig än andra

Jag har även observerat att vissa personer tycks vara helt immuna mot andras dialekter. De talar samma dialekt oavsett var de befinner sig och vem de talar med. Min kompis från Stockholm är ett sådant exempel; hur mycket jag än inspireras av hennes tal så påverkas hon inte alls av mitt. Jag tror personligen inte att detta betyder att hon vill distansera sig från mig, utan att vissa personer helt enkelt tar mer intryck från omgivningens språk än andra.

Exakt vad denna skillnad beror på är dock inte helt solklart. En teori är att musikaliska personer har lättare för att härma andra dialekter, men det verkar inte vara vetenskapligt bevisat. Enligt Språkrådet ger forskningen motstridiga svar om varför vissa byter dialekt när de flyttar till en ny stad, medan andra behåller sin ursprungliga dialekt.

Oavsett vad det beror på tycker jag att det är fascinerande att vissa förblir helt opåverkade av andras dialekter, medan jag inte kan låta bli att härma den jag talar med – vare sig jag vill det eller inte. Men det ger onekligen lite spänning i vardagen att se vilken dialekt man kommer tala härnäst.

Sofia Olofsson, dialektkameleont och regionchef för Språkkonsulterna i södra Sverige

 

Lästips om ackommodation och dialekter

Psst! Om du vill läsa mer om talackommodation och ackommodationsteorin kan du kika i boken Sociolingvistik (2013), med Eva Sundgren som redaktör. Du kan också läsa mer i Howard Giles forskning, för han var allra först med att beskriva hur vi anpassar oss när vi samtalar med andra.

Fler lästips: