7 steg till en lättläst text

I dag förväntas alla ta del av information i textform. Samtidigt har många lässvårigheter. Vill du nå fram till de läsarna, och bli förstådd? Här beskriver vi hur du kan arbeta med lättläst text i 7 steg.

Två personer som arbetar och läser på en dator tillsammans.

Enligt språklagen ska alla offentliga verksamheter skriva vårdat, enkelt och begripligt. För många läsare innebär det att texterna ska vara utformade på det sätt som kallas lättläst eller lätt svenska. Minst 10 procent av Sveriges vuxna invånare behöver texter som är lättlästa.

Även om du kommer långt genom att skriva klarspråk och följa våra allmänna råd för begripliga och inkluderande texter, så utgår principerna för klarspråk från genomsnittsläsaren. Lättläst utgår från läsare som upplever någon form av hinder för sin läsning. Det kan vara personer som håller på att lära sig svenska eller som har funktionsnedsättningar.

Här får du 7 användbara tips för att nå just de läsarna. Många av tipsen kommer du att känna igen om redan jobbar med klarspråk. Här har vi vässat dem lite extra.

 

1. Bestäm textens syfte och budskap

Fundera igenom syftet med din lättlästa text. Ska den informera om en trafikomläggning, eller ska läsarna infinna sig någonstans?

Formulera sedan huvudbudskapet för dig själv, innan du börjar skriva. Sammanfatta helst budskapet i bara en mening eller två. Till exempel så här:

Nästa vecka ska vi kontrollera att ventilationen fungerar hemma hos dig.
Därför måste du se till att vi lätt kommer åt ventilerna.

Du kan slipa på formuleringarna senare. Det viktiga är att du är säker på vad du vill få fram till läsarna.

 

2. Definiera målgruppen

Definiera din målgrupp och vilka behov den har. Det är läsarnas behov som avgör vilka beslut du fattar om texten.

En broschyr för personer som ska söka LSS-insatser tjänar på att vara så enkel som möjligt – det gäller såväl innehåll och språk som formgivning. En webbplats som vill nå personer som är vana läsare, men nya i Sverige, kan ofta ha ett mer komplicerat innehåll, även om språket behöver anpassas.

 

3. Gör ett innehållsurval

Vad måste vara med i texten? Stryk sådant som inte är viktigt för målgruppen och syftet. Ovidkommande information stjäl energi och kan förvirra även mer vana läsare. Om du har mycket information att ge kan det ibland vara bättre att dela upp den i flera, fristående texter med olika syften.

Ibland behöver du lägga till extra information eller förklaringar för att göra innehållet tydligt i lättlästa texter. För många är det inte självklart vad till exempel ”landstinget” står för. I lättlästa texter är det dessutom ofta extra viktigt att skriva ut tydliga kontaktuppgifter för den som behöver fråga mer.

 

4. Presentera innehållet logiskt – för läsarna

Inled texten med det viktigaste. Huvudbudskapet ska vara tydligt i både huvudrubriken och textens inledning. Sammanfatta gärna de viktigaste punkterna i en kort ingress eller inledning. I resten av texten passar ofta en kronologisk disposition – en sådan är lätt att hänga med i för de flesta.

Sätt ut tydliga mellanrubriker. Det gäller särskilt om texten har flera olika teman. Mellanrubrikerna ska sammanfatta innehållet i texten som kommer efter. Försök också att använda ett ledord i rubriken som sedan återkommer i den första meningen under:

Vad är ett världsarv?
Ett världsarv är något som är viktigt för jordens och människornas historia.
Världsarven är oftast byggnader eller platser.

 

5. Använd enkelt språk och enkel grammatik

Låt verben komma tidigt i meningarna. Använd aktiva verb och skriv ut vem som gör vad: ”Kommunstyrelsen har skickat en strategi för hälsosam mat till stadsdelsnämnden.”

Välj enkla och vanliga ord. Undvik långa sammansatta ord. Ofta går det att bryta upp dem, enligt samma princip som att skriva ”sammansatta ord” i stället för ”ordsammansättningar”.

Förklara viktiga ord som läsarna måste förstå för att ta till sig innehållet i texten. Ofta underlättar det att skjuta in förklaringen i den löpande texten: ”Nu ska förslaget gå ut på remiss. Det betyder att andra får komma med synpunkter på förslaget, innan riksdagen fattar beslut.”

Glöm inte bort din målgrupp. Den som har gått i skolan eller arbetat länge i Sverige vet antagligen vad ”röda dagar” är, men andra kan behöva ett annat uttryck.

Var noga med att skriva ut samband. Ta inte för givet att de logiska sambanden är självklara för alla, utan förtydliga med sambandsord som därföreftersommen.

 

6. Formge texten för läsbarhet

Formen är minst lika viktig för läsbarheten som språket. Textens form är det första som läsarna ser, och den avgör ofta om de ens ska börja läsa. Genom att formge din lättlästa text på ett luftigt och tilltalande sätt hjälper du läsarna att ta till sig viktig information.

De här grundreglerna gäller både tryckta texter och webbplatser:

  • Ha breda marginaler och gärna lite större radavstånd än i andra texter. Mycket luft runt texten underlättar läsningen för de flesta.
  • Dela upp texten i tydliga stycken med blankrad mellan. Ofta behöver du göra fler stycken i en lättläst text än du skulle ha gjort annars. Tänk: Ett resonemang – ett stycke.
  • Gör raderna korta. Högst 60 tecken per rad är en bra regel, men vissa rader kan få vara ännu kortare.
  • Välj ett vanligt, välkänt typsnitt. I tryckt form innebär det ofta ett typsnitt med seriffer, som Times. På webben är det vanligare att använda typsnitt utan seriffer, till exempel Helvetica.
  • Skriv inte för smått. Du kan ha typsnittet Times i 12 punkter som referens, även om du väljer ett annat typsnitt. Men ha gärna ännu lite större bokstäver. Fler läsare än vad många tror har stora svårigheter med för liten text.
  • Låt de flesta meningarna börja på en ny rad.
  • Ha vänsterjusterad text (ojämn högermarginal).

 

Förutom sådan här formgivning av själva texten behöver lättlästa texter ofta bilder som stödjer innehållet. Både foton och illustrationer går bra. Men se till att bilderna är relevanta. Lägg inte in till exempel blommor eller leende, okända ansikten bara som utsmyckning. Bilderna ska hjälpa läsarna att förstå texten, och får inte motsäga textens budskap.

 

7. Revidera och se över helheten

Låt texten vila och läs igenom den igen med kritisk blick. Ofta går det att stryka lite till när du har fått distans. Korta texter är bra – så länge inte relevant information eller viktiga samband försvinner. Låt gärna någon som inte har förkunskap om ämnet testläsa din text.

Glöm inte att en text på lätt svenska måste kunna stå för sig själv. Den är inget komplement till en annan, svår text. De allra flesta läsare, oavsett läsförmåga, kommer att välja den text som ser kortast och mest inbjudande ut.

 

Vi kan hjälpa dig med lättläst!

Det finns olika nivåer av lätt svenska. En del läsare behöver korta texter som är så enkla som bara möjligt. För andra kan det räcka att layouten är luftigare än vanligt och att skribenten förklarar ord som kan vara obekanta.

Språkkonsulterna har många års erfarenhet av att arbeta med lättläst. Vi bearbetar ofta befintliga texter, men vi kan också skriva helt nya texter utifrån ditt underlag. Här kan du läsa mer om vårt arbete med lättlästa texter. Vi kan även ge råd om formgivning och bilder för olika målgrupper, och vi håller kurser i att skriva lättläst.

Vill du veta mer? Hör av dig till oss, så kan vi svara på frågor och ta fram ett skräddarsytt förslag för din organisation.

Kontakta oss